Trots att jag är en skrivande person själv älskar jag inte alltid böcker som handlar om skrivandet. Med risk för att trampa på tår tycker jag väl helt enkelt det är ett svårt yrke att skildra i fiktionens värld. Ibland har det kanske med missunnsamhet att göra, särskilt under perioder när jag kämpar med mitt egna skrivsjälvförtroende. Det är en del av skrivprocessen som är ständigt närvarande hos mig, att växla mellan hybris (shit vad bra det här blir) till självförakt (vad är det här för skit jag skrivit). Jag behöver ofta inte påminnas om detta genom fiktionen. Men ibland…