Hannah Martin är 29 år gammal och har levt ett kringflackande liv. Barndomen tillbringade hon med sin familj i Los Angeles. Men när hennes syster kommer in på en balettskola i London följer föräldrarna med, och Hannah blir ensam kvar. De sista åren av skolan bor hon hos sin bästis Gabby och hennes föräldrar. Därefter far hon runt mellan olika städer och olika jobb, senast i New York. När ”Kanske i ett annat liv” inleds har hon precis hastigt brutit upp från en problematisk relation, packat sina ägodelar i resväskor och satt sig på ett plan tillbaka till LA.
Väl framme tar Gabby emot Hannah med öppnar armar, och låter henne bo i gästrummet i hennes och hennes mans radhus. Hon anordnar också en liten välkomstträff på en bar. Precis som Hannah hoppats dyker hennes stora kärlek från tonåren, Ethan, också upp. När kvällen börjar närmar sig midnatt ställs Hannah inför ett val. Ska hon bryta upp och följa med Gabby hem för en god natts sömn och en redig start på hennes nya liv? Eller ska hon falla tillbaka i gamla fotspår, in i Ethans armar?
Därefter fördelas resten av ”Kanske i ett annat liv” i två delar. I vartannat kapitel får vi följa den version av Hanna som följde med Gabby och gick hem tidigt från baren. I vartannat kapitel följer vi den Hannah som stannade kvar, stannade i baren med Ethan. Ett litet val, som får stora följer för Hannahs fortsatta liv.
”Kanske i ett annat liv” passar perfekt som lättsam semesterläsning
Är ”Kanske i ett annat liv” en bra bok? Jag tror det beror helt på vilken sorts läsupplevelse man är ute efter. De böcker jag läst precis innan var alla väldigt faktaspäckade och handlade om tunga, ofta sorgliga ämnen. Så för mig var den som en frisk fläkt att få läsa om Hannahs två olika liv. Jag har visserligen blivit mer tagen av handlingen i andra böcker av Jenkins Reid. Jag upplevde att det stod betydligt mer på spel, både i ”Atmosfär” och i ”Carrie Soto är tillbaka”. Men det finns något oförargerligt lättsam över den här berättelsen, som har en charm i sig. Dessutom är ”Kanske i ett annat liv” rent utav löjligt lättläst. Om man inte orkar med det stora och svåra, kanske vill man ha en perfekt bok för slappa semesterdagar, så ”Kanske i ett annat liv” ganska perfekt.
En viss spoilervarning är nu på sin plats, även om jag inte tänker avslöja något specifikt om handlingen. Men en anledning till att boken gör sig så bra som lättsam läsning är det egentligen aldrig är särskilt mycket som står på spel. I ”Kanske i ett annat liv” diskuterar Taylor Jenkins Reid frågorna om varje människa har en själsfrände, och om det är slumpen som utformar våra liv. Det är stora ämnen. Det skulle kunna vara nervig läsning. Men det blir det aldrig riktigt.
Slump, själsfränder och slut man mår bra av
Det där med slumpen är för övrigt intressant. Till synes ska det lilla val som Hannah gör den där natten, följa med Gabby hem eller stanna kvar med Ethan, få stora konsekvenser. Men är det verkligen så? Eller blev inte saker ganska lika i slutändan ändå? Vilket går i samma anda som resten av boken, tycker jag: Nerven uteblir. Det finns inte så mycket att oroa sig för helt enkelt. Särskilt inte för Hannah, som trots att hon utmålas som något av en förlorare ändå visar sig ha precis de kontakter, vänner och släktingar som behövs för att det aldrig ska kunna gå riktigt åt skogen.
Men när världen är kaos och varje tidningsrubrik är värre än den förra så kan jag ändå känna att ”Kanske i ett annat liv” under läsningen bjuder in mig till att förlora mig helt i en annan verklighet. Kanske i ett annat liv blir allt alltid bra, oavsett vilka val vi gör?
