”Ett liv värt att leva” av Christian Rück är en av de sex böcker som har nominerats i kategorin bästa svenska fackbok inför Augustpriset 2024. Under oktober och november är vi ambassadörer för Augustpriset och fackböckerna. Detta innebär att vi bland annat kommer läsa samtliga 6 nomineringar och det har blivit dags för den första recensionen.
Vad handlar ”Ett liv värt att leva” om?
Christian Rücks ”Ett liv värt att leva: Varför självmord blev människans följeslagare” är en bok som utforskar komplexiteten kring självmord och frågor om människans rätt att avsluta sitt eget liv. Med exempel från både Sverige och internationellt undersöker Rück varför självmord förekommer och hur vi kan förstå människans vilja att leva genom att konfrontera dess motsats. I tolv kapitel belyser han det smärtsamma men också det hoppfulla – att livsglädje och mening kan återfinnas. Samtidigt berör boken Sveriges unika nollvision för suicid och samhällets inställning till dödshjälp.
Annas tankar
Boken är ingen tegelsten, men ändå hade jag förväntat mig tung läsning. Mentalt är det förstås tungt att läsa ”Ett liv värt att leva”, men själva texten är inte alls faktatung. Språket är enkelt och tilltalet direkt. Det gör att man kan läsa den i ett flöde och kanske först efteråt inse hur mycket man lärt sig.
Det märks tydligt att Christian Rück är van vid att balansera på en fin linje när han samtal om suicid. Inte bara tar han upp frågan om huruvida det finns en, i brist på bättre ord, smittsam aspekt av självmord. Vilket det gör. Han hanterar även frågan genom hur han väljer att uttrycka sig i boken.
Den initiala responsen är nog för många att vända sig bort från det här ämnet. Att inte vilja tänka på det, och än mindre prata om det. Men det är en reflex man bör motarbeta. ”Ett liv värt att leva” är en viktig bok. Faktum är att det är livsviktigt att ta föra upp ämnet i ljuset, för trots att mycket hänt sett ur ett historiskt perspektiv så är suicid fortfarande tabu och tyngt med skam. Det jag kommer minnas bäst av boken är hur skickligt författaren vrider och vänder på många aspekter av självmord, på ett sätt man inte tänkt på tidigare.
Katarinas tankar
”Ett liv värt att leva” lyckas vara en bok som på en och samma gång är både lättläst och svår. När vi träffade Christian Rück på Augustprisets presskonferens, berättade han att om man ser på familjer i två led, så har nästan varje familj i Sverige drabbats av suicid. Det stämmer även på min släkt, men det har varit personer jag själv inte känt. Fram till 2015 då min äldsta sons biologiska pappa tog sitt liv. Vi var inte tillsammans sedan många år tillbaka, men givetvis var det en skitjobbig tid alldeles oavsett när vi sist hade träffats. Det var ju trots allt min sons pappa det handlade, även om han inte var i kontakt med vare sig mig eller sonen.
Rücks bok är otroligt intressant och inte alls så jobbig att läsa som jag hade trott. Tills jag kommer till texterna om barn som tar sina liv: varje förälders största mardröm. Det spelar ingen roll att texterna är lättillgängliga att ta till sig när det kommer till berättelserna om barn, jag måste pausa, gråta, stanna upp, krama på mina egna barn och vänta en ganska bra stund innan jag känner mig redo att läsa vidare.
Men detta är inte en mörk bok. Den är saklig, den erbjuder nya infallsvinklar, den ger ett historiskt perspektiv som jag tycker är superintressant och inte minst erbjuder den en strimma av hopp. Helt klart mycket läsvärd och jag rekommenderar den varmt. Men kanske inte på en dag som varit tuff eller som präglats av pms.
Vem borde läsa ”Ett liv värt att leva”?
Frågan är snarare: vem borde inte läsa den? ”Ett liv värt att leva” är nyttig läsning för precis vem som helst. Vi måste våga prata mer om suicid! Detta är en bok som är lätt att förstå och dessutom bidrar med förståelse för ett väldigt svårt ämne.
