”Vi är Orlando: En amerikansk tragedi” gavs ut våren 2020, knappt fyra år efter den (dittills) största masskjutningen i USA:s historia. 49 personer dog när en ensam man, utrustad med en pistol och ett halvautomatiskt gevär, attackerade nattklubben Pulse i Orlando, Florida. Orlando är en turiststad, känd för att husera Disney World och flera andra världskända nöjesfält. Men lokalt också känd som en, för att vara Florida, ovanligt progressiv stad med ett öppet och utbrett HBTQ+-samhälle. Pulse var en gayklubb, som just lördagen den 11 juni hade en ”Latin Night”. De flesta offren hade latinamerikanskt ursprung, varav ungefär hälften kom från Puerto Rico.
Johan Hilton har under en längre tid träffat och intervjuat de personer som var inblandade i terrordådet i Orlando. Många olika röster finns inkluderade i boken. Vi får ett förstahandsperspektiv inifrån nattklubben från de överlevande. Anhöriga till både de som klarade sig och de som dog berättar om hur de nåddes av nyheten. Ägare till och de anställda på Pulse skildrar klubben som arbetsplats och dess funktion i närsamhället. Räddningstjänst och poliser som fanns på plats berättar om sina försök att rädda liv. Och politiker samt företrädare för olika lokala föreningar skildrar sina reaktioner samt efterföljande insatser.
”Vi är Orlando” inleds med de intervjuades intryck av Orlando, av Pulse och av HBTQ+-samhället i staden. Därefter följer en kronologisk redovisning av händelseförloppet. Med start lördagen 11 juni fram, till att polisen kunde ta sig in i byggnaden tidigt på morgonen den 12:e. Johan Hilton låter även de intervjuade berätta om dagarna efter. Hur lokalsamhället valde att agera, och hur hela landet -snarare hela världen – snabbt blev engagerade i tragedin.
Bokens format gör att den först känns svårläst
”Vi är Orlando” är en intervjubok. Författarens röst kommer endast till tals i efterordet. Resterande text har alltid en verklig person som avsändare. Formatet utgörs av längre eller kortare citat från alla de människor Johan Hilton har intervjuat. De flesta sidor är uppdelade i minst 3-4 citat, ibland fler. Varje citat presenteras i ett eget stycke, ihop med namnet på den som intervjuats. Inledningsvis gör detta läsupplevelsen väldigt ryckig. Jag försöker påminnga mig om vem som är vem genom att bläddra tillbaka till personförteckningen i början av boken. Men det gör det bara svårare att hänga med. Ett kort tag överväger jag faktiskt att ge upp läsning på grund av formatet på texten.
Men allt eftersom Hilton leder texten fram till den 11 juni 2016, så vänjer man sig vid det stilistiska greppet. Dels för att man lärt känna de som intervjuats och bättre kan skilja de olika rösterna från varandra. Dels för att det boken beskriver är så hemskt att man omedvetet sugs in i narrativet. När jag läst ut ”Vi är Orlando” inser jag att styckesindelningen med alla citat faktiskt fyllde sin funktion. Det ger en bättre känsla både av hur otroligt många som drabbades av den hemska händelse. Men också av hur personer som varit med om samma sak, ändå kan reagera helt olika. För att de är olika.
”Vi är Orlando” är en mångfacetterad skildring av en stor tragedi
”Vi är Orlando: En amerikansk tragedi” är inte bara en bok som skildrar en specifik händelse. Johan Hilton låter de intervjuade personerna vara kritiska. Många av de vinklar jag tidigare nåtts av när Pulse-skjutningen rapporterades i nyheterna problematiseras. Och inte ens bland de som intervjuats råder den konsensus om vilka perspektiv som är de ”rätta”. Som bok må ”Vi är Orlando” initialt ha varit lite svår att tugga i sig på grund av formatet. Men efter avslutad läsning är ändå det svåraste att förstå hur det är möjligt att en individ kan åsamka så många andra en sådan sorg och smärta.
