När Ryland vaknar upp vet han varken vem han är eller var han är. Vi som läsare har dock redan en aning. Med tanke på att ”Uppdrag Hail Mary” har en undertitel som lyder ”Ensam i rymden” och ett omslag som visar en ensam astronaut i mörker så kan vi ana att Ryland lämnat jorden bakom sig. Boken inleds med att Ryland försöker pussla ihop sitt plötsligt uppvaknande med platsen han befinner sig på. Någon annan levande människa finns där inte. Och det blir snart uppenbart för honom att han legat i koma en längre tid. Rummet han befinner sig i är sterilt, allt är fastskruvat i golv och väggar.
När han i flashbacks börjar återfå sitt minne, börjar han också komma till insikt om varför han befinner sig på en resa genom rymden. Inte bara hans egen utan hela jordens framtid hänger på att han lyckas med sitt uppdrag. Men snart får han en än större utmaning. Kanske är han inte helt ensam i rymden ändå?
”Uppdrag Hail Mary” levde upp till mina höga Andy Weir-förväntningar
Jag absolut älskar och avgudar Andy Weirs bok ”The Martian”. Den är en av få böcker jag regelbundet läser om, och aldrig tror att jag kan tröttna på. Min förväntningar inför ”Uppdrag Hail Mary” var därför skyhöga. Detta trots att jag inte är alls lika imponerad av Weirs ”Artemis”, som också den utspelas i rymden. ”Uppdrag Hail Mary” lyckades uppfylla alla mina förväntningar. Samtidigt överraskade den mig med att inte alls vara särskilt lik ”The Martian”. Visst har böckerna gemensamma teman såsom ensamhet, rymden och vetenskap. Men Ryland är snarare något utav en antihjälte, något som ska uppenbara sig allt vad handlingen fortskrider.
Jag funderade först på att läsa ”Uppdrag Hail Mary” på engelska. Jag vet att humor ofta inte håller hela vägen när den översätts. Och just hur skickligt Weir mixar humor med både allvar och fakta är en av de stora stykorna i hans skrivande. Hans böcker lockar mig ofta till höga skratt under läsningen. Men jag är glad att jag ändå valde att läsa den svenska översättningen. Det är nämligen tveksamt om jag hade haft en sportslig chans att hänga med i det vetenskapliga om jag läst på engelska. Och rolig som sjutton var den förstås även på svenska.
En stor del av charmen ligger i det underbart nördiga
Det som charmar mig så mycket med ”Uppdrag Hail Mary” är hur Andy Weir totalt ger sig hän när han skriver. Det supernördigt vetenskapliga kombineras med en rik fantasi. Det kanske är svårt att tro. Men en stor del av underhållningen utgörs av de utförliga beskrivningarna av Rylands planering och förberedelser när han tar sig an sitt uppdrag. Fiktiva forskningsanteckningar kanske låter trist. Men i Weirs händer blir det till raka motsatsen.
Samtidigt är fantasin så riklig. Det är svårt att skriva mer om det utan att spoila handlingen. Och det här är en bok man helst inte bör ha någon förkunskap om innan man börjar läsa. Det jag kan säga är att jag inte har fantasi nog att till fullo lyckas gestalta allt som sker i boken. Men på något sätt gör det bara att jag sugs in ännu djupare i berättelsen. Science fiction blir inte bättre än såhär. Min enda kritik är att ”Uppdrag Hail Mary”, trots att boken är 500 sidor lång, tog slut alldeles för snabbt.
”Uppdrag Hail Mary” av Andy Weir
Den 20 mars 2026 har ”Uppdrag Hail Mary” biopremiär i Sverige. Ryan Gosling spelar huvudrollen som Ryland. Det är nog många som (precis som jag) ser fram emot hur filmen ska lyckas skildra boken i bild. En liten varning för att trailern innehåller spoilers jag helst sett att man inte fick förkunskap om.
Föredrar man att lyssna framför att själv läsa, så har jag hört många lovorda ljudsboksversionen av ”Uppdrag Hail Mary”. Särskilt den engelska med Ray Porter som berättare, titeln är då ”Project Hail Mary”. Så vill man klara av boken före filmen kanske den kan vara ett tips.
