Stopp och belägg! Jag undrar om Sverige inte fått en alldeles egen Emily Henry? Ja, bara genom att inleda så, kan ni antagligen gissa er till vad jag tyckte om ”Otur i turen” av Alice Vånner. Vilken pärla! Vilken debut! Jag tyckte lika mycket om denna svenska feelgood/romance som jag tyckte om Emily Henrys ”En lustig historia” (Funny story), som råkar vara min favorit av Henry.
Med turen som livsåskådning
Penny har levt ett liv med sensationellt mycket tur. Inte slumpen, om man frågar henne. Hon har nämligen aktivt ägnat sitt liv åt att samla tur och gjort det till en egen livsåskådning. Vissa tror på Gud, andra tror på tur vs otur. På ett flyg till Italien möter hon Adam. Svartklädd, tatuerad, snäll men också väldigt skeptisk till alla trossystem som inte är grundade på vetenskap. Man kan säga att de krockar. Och som med de bästa av krockar, sprakar deras nya bekantskap av attraktion. Men kan två personer som är så olika och har så olika mål med livet, verkligen finna varandra på riktigt?
Fantastisk dialog och humor som får mig att skratta högt
Jag är ett stort fan av feelgood och även om det släpps en hel del bra inom både feelgood- och romancesegmenten av svenska författare, tycker jag att ”Oturen i turen” är något alldeles särskilt. Språket flyter perfekt, dialogerna är utmärkta och humorn, ack humorn. Jag frustade högt av skratt flera gånger under tiden jag läste ”Otur i turen” och längtade hela tiden tillbaka till den när jag var tvungen att göra andra saker. Typiskt jobbet att komma i vägen för läsningen på vardagar, tycker ni inte?
Penny och Adam tecknas upp för mig så himla väl och jag är väldigt förtjust i att Vånner stuvar om i vad man förväntar sig. Här är det inte mannen som har svårt att stadga sig, det är kvinnan. Det är inte kvinnan som längtar efter barn och ett stillsamt liv, det är mannen. Adam är sårbar, känslig och visar så mycket värme, trots att han samtidigt är skeptisk mot Pennys jakt på turen. Penny må vara glad på ytan, men det tar inte lång tid för Adam att skrapa bort den peppade fasaden för att hitta ett djup bakom hennes happy go lucky-attityd.
”Otur i turen” är en riktig fullträff
Fram mot slutet överraskade jag mig till och med genom att gråta lite. Inte för att det är sorgligt, utan bara för att det är så fint och jag tycker så himla mycket om karaktärerna. ”Otur i turen” av Alice Vånner seglar rakt upp på feelgood-toppen för mig, och jag är redan nyfiken på vad denna författare kommer bjuda på i framtiden. Jag spår en lysande framtid som författare för Vånner. Bravo. BRA-VO!
