Allt du behöver veta om ”Interview with the vampire”: boken, filmen och tv-serien

Vi använder oss av affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får vi provision på ditt köp. Det kostar inte dig något extra.

Vampyrer har bott hyresfritt i mitt hjärta (och hjärna) sedan 1993, när ”Bram Stoker’s Dracula” gick upp på bio. Det hade kunnat sluta där, en kort romans med ett bitmärke som snabbt läkte. Men Hollywood ville annat. 1994 hade nämligen ”Interview with the Vampire” premiär. Brad Pitt och Tom Cruise som vampyrerna Louis och Lestat.

Mitt hjärta stod i brand. Inte så mycket över just Brad och Tom, utan snarare över den skimrande gotiska stämning filmen lät mig svepas med i. Detta var innan vampyrer faktiskt började skimra (ja Edward, jag tittar på dig), men jag vill redan här poängtera en sak: vampyrgenren förändras ständigt. För även om (de flesta) vampyrer saknar spegelbild, är vampyren en spegling av samhället i vilket vi just nu lever. Så även om Bram Stokers Dracula är den vampyr som många håller som kanonisk, har vampyren genomgått många förändringar – både innan och efter Stoker. Men den kanske största förändringen, som till stor del förflyttade vampyren från den östeuropeiska folkloristiken och gjorde honom till amerikan, den står Anne Rice för.

Anne Rice förändrar en hel genre

Så hur blev egentligen vampyren denna man som inte bara jagar och dödar, utan som går att resonera med? Som är snygg? Som osar sex appeal och löften om heta nätter? Det är naturligtvis ”Interview with the vampire” som ligger bakom denna förändring. Ett måste att påtala, och som egentligen kräver ett mer ingående inlägg framöver, är att vampyren alltså har sitt ursprung i östeuropeisk folkloristik, men sedan flitigt använts av västvärlden för att symbolisera ett okänt hot, smittspridning, det andra, det farliga. Inte heller Rices böcker är förskonade från detta. I Rices böcker finns nämligen två sorters vampyrer: de belevade och humana vampyrerna (som Louis och Lestat) och de levande döda mördarmaskinerna som Louis och Claudia möter under sin resa till europa, och då främst i östeuropa. Vampyrer som urskillningslöst mördar för att stilla sin blodtörst. Som inte verkar ha något samvete, inte är lika sofistikerade. Det är ett brutalt och chockerande möte för Louis och Claudia, eftersom det tydligen är skillnad på folk och folk. Eller på vampyr och vampyr.

Den humana vampyren gör entré

Boken ”Interview with the Vampire” (”En vampyrs bekännelse” på svenska) tar sin början i 70-talets San Fransisco, som vid den tiden var en sjudande stad – ivriga politiska diskussioner, lösare lagstiftning kring porr, the zodiac killer… Där, i ett hotellrum, ska vampyren Louis berätta om sitt liv efter döden för journalisten Daniel. Med ena foten kvar i nutid, får vi med vår andra fot kliva rakt in i New Orleans i slutet av 1700-talet. Om San Fransisco på 1970-talet sjöd, fullkomligen stormkokade New Orleans på 1790-talet. Sockerindustrin blomstrar, folk lever travade på varandra, det sups, festas, och man dör som flugor. Ett paradis för vampyrer? Ja, det kan vi nog vara ense om.

Det som gör ”Interview with the Vampire” så unik, är att vi för första gången får möta den humana vampyren (det går att föra ett argument om att Barnabas i tv-serien ”Dark Shadows” var den första humana vampyren, men då får vi inte glömma att Anne Rice skrev den första versionen av skelettet till denna bok redan 1968, Barnabas dyker upp i ”Dark Shadows” först 1971). Men det är inte bara det som gör ”Interview with the vampire” unik och nyskapande. För första gången är det vampyren som är berättaren och nu får vi möta honom på ett helt nytt sätt, än genom offrets ögonen. Det visar sig nämligen att han är mer än bara ett monster, när man låter honom berätta själv. Vampyren är inte bara antagonisten, utan även protagonisten

Allt handlar om familj. Och kärlek.

Genom Louis får vi lära känna vampyren, som alltså visar sig vara mer än blott ett monster. Vampyrer lever i skuggorna i samhällets utkant. Mest av allt, visar det sig dock, önskar de sig ett sammanhang. En familj. Kärlek. Och det är här vi hittar själva kärnan i ”En vampyrs bekännelse”: familjen och kärleken och längtan bort från utanförskapet. Den handlar om familj vi förlorar, familjen som skapar oss, familjen vi är bundna till via blodsband och familjen vi själva skapar. Kärleken och hatet som en familj bjuder. Hur tar man sig ur en destruktiv familjerelation och hur hittar man en plats när samhället stöter bort en?

Filmen ”Interview with the vampire” (1994)

Även om Anne Rice hade hunnit bli ett relativt välkänt namn i USA i mitten av nittiotalet, får vi nog ändå säga att filmatiseringen andades nytt liv i Lestat och Louis. Filmen med Brad Pitt och Tom Cruise (och Kirsten Dunst, Christian Slater och Antonio Banderas) blev en megasuccé. Än idag, nästan 30 år senare, håller den.

Här får vi kanske för första gången se en film där vampyrerna är skitsnygga. Ja, de glittrar nästan med sin porslinslika hud och isande ögon. Och visst är det just Louis och Letstat som de skapades av Rice, som banat vägen för vampyrerna vi känner idag: Angel och Spike i Buffy, Damon och Stefan i The Vampire Diaries, Erik och Bill i True Blood, och givetvis Edward som bokstavligen glittrar i solljus. Vampyrer med känslor, med samveten, vampyrer som väljer kärleken framför döden, trots att de faktiskt ÄR döden.

”Interview with the Vampire” 2022 (AMC)

Den 2 oktober 2022 hade AMCs serie ”Interview with the Vampire” premiär med Jacob Anderson som Louis och Sam Reid som Lestat. ”Interview with the vampire” är första boken i en serie om tretton böcker och AMC har förvärvat rättigheterna till samtliga böcker. De åtta avsnitten berättas i nutid och tar avstamp i 1910 istället för 1790. När eller hur vi kommer kunna se den i Sverige, finns det ännu ingen tydligt information om, utöver ett inslag på SVT Morgonstudion den 2 januari, där det sades att den kommer streamas här i Sverige under våren 2023. Det verkar dock inte vara klart på vilken streamingtjänst, men AMCs serier brukar kunna dyka upp på såväl HBO Max, Prime och Netflix. Så håll tummarna hårt och ögonen öppna.

”The vampire chronicles” – 13 böcker om Lestat

Om man blir sugen på att läsa mer om Lestat, är ”En vampyrs bekännelse” blott början. Det är den första boken i en serie om 13 böcker som kallas för ”The vampire chronicles”. Anne Rice har själv sagt att böckerna inte behöver läsas i i utgivningsordning. Men vän av ordning uppskattar så klart att i alla fall ha koll på vilka titlar som ingår och i vilken turordning de kan läsas i – läs så gärna vår guide till ”The Vampire Chronicles”.