Vi använder oss av affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får vi provision på ditt köp. Det kostar inte dig något extra.
Vad är en värld utan fiskar? Det är en värld utan fåglar! Och vad är en värld utan fåglar? Tom, tyst och olycksbådande! I “Den sista migrationen” av Charlotte McConaghy möter vi Franny Stone, som tillbringat hela sitt liv i närheten av havet för att vara nära sin stora kärlek: fåglarna som kretsar ovanför vattnet.
Men världen har förändrats. Klimatkrisen har nått så långt att vilda djur dör ut i ett tempo som forskarna visserligen hade förutspått, men som statsmakterna inte lyckats bromsa i tid. Fiske har i stort sett förbjudits helt, men för sent – fisken är sedan länge mer eller mindre utfiskad världen över, och fåglarna som levt på fisken, har dött som följd.
En värld utan fågel och fisk
Franny, som redan som barn knöt an starkt till fåglarna i sin mammas trädgård, är rotlös. Hon har precis släppts från fängelse, där hon suttit en tid för ett brott vi får nysta upp under berättelsens gång. Något som sänkt ribban för hennes redan något bristande impulsivitet och känsloreglering. När hon inser att de fåglar hon följt i många år, silvertärnorna, står inför sin sista migration från Grönland till Antarktis, innan de med största sannolikhet kan klassas som utrotade, bestämmer hon sig för att följa deras migration. Hon lyckas snacka sig ombord en av världens sista fiskebåtar, Saghani. Men resan kommer visa sig bli allt annat än att stillsamt slå följe med silvertärnans långa resa.
Den här boken slog mig på knockout! Det är en oerhört drabbande och skrämmande berättelse – och det värsta är att den inte känns orimlig. Det känns verkligen som att den verklighet som McConaghy målar upp, snarare är en fråga om när och inte om vi till slut kommer stå där. I en värld med utfiskade hav (vi är inte särskilt långt borta), och därmed i en värld utan fåglar. Och vad händer utan fåglar? Det är en svindlande tanke som gör en yr och livrädd, när man så lätt ser hur denna kedjereaktion av död kommer påverka planeten.
Fiktivt om klimatet agerar sporre
Om man tycker om Maja Lundes klimatkvartet (Binas historia, Blå och Przewalskis häst), kommer med största sannolikhet “Den sista migrationen” att falla en i smaken också. Får man mersmak, är McConaghys “När vargarna kom”, om inte en uppföljare till “Den sista migrationen” så helt klart en bok på samma tema: en värld som missbrukats och urholkats av människan. Även den är en bladvändare som lämnar en med både misstro och hopp.
Denna typ av böcker om klimatkrisen som utspelar sig i en nära framtid, är faktiskt oerhört effektiva att väcka klimatkämpen inom oss alla. Efter att ha läst “Den stora migrationen”, sitter man kvar i soffan undrandes: vad kan JAG göra? För man vill agera, och jag kan inte tänka mig en bättre reaktion på litteratur – när den lockar oss att agera!
