Under mitt första år på Skeppsholmens folkhögskola och kursen Skriv! var Jenny Clevström en av mina kurskamrater. Då jobbade hon med ”Ett år till dig” och jag var därför lite bekant med både Elle och Josh redan när boken släpptes i slutet av april i år. Vilken otroligt speciell och fin känsla det var att gå på Jennys release tillsammans med flera av våra kursare. På något sätt kändes det som allas vår bebis, när vi stod där med våra signerade ex av boken i famnen.
Ett maxat år i London vägrar att följa planen

Elle har drömt om att läsa på London College of Politics länge. Men det är inte bara skolan som så som lockar. Hennes pappa, känd universitetsprofessor, jobbar dessutom där. De har haft en högst sporadisk kontakt genom Elles liv. Nu när hennes mamma gått bort, hoppas Elle att kunna återförenas med sin pappa genom att imponera på honom genom studier vid samma institution där han undervisar. Det här året ska bli maxat, tänker hon i början av första terminen. Hon ska uppleva London och briljera akademiskt. Det visar sig bli lättare sagt än gjort.
Josh har också en milt sagt knepig relation till sin far. Ja till sin mor med, för den delen. De förväntar sig att han ska kliva in i den familjeägda och mycket framgångsrika advokatfirman i New York, men har gått med på att han tillbringar ett år i London för att läsa juridik på masternivå. Josh har andra planer. Han är en begåvad pianist och har tackat nej till platsen på den juridiska institutionen och istället sökt och kommit in på den mycket anrika musikskolan. Nu hoppas han att han ska kunna spela piano i ett år utan att föräldrarna ska komma på honom.
Och så plötsligt korsas deras väger. Elle och Josh möter varandra på ett skolmingel redan första veckan. Attraktionen är omedelbar men långt från självklar att agera på.
En litterär kärleksberättelse om längtan och rädsla
Jag läser inte ”Ett år till dig” som en klassisk romance. Långt därifrån faktiskt. Det är absolut en kärlekshistoria, men här finns mycket mer än bara kärleken. Det finns riktiga såriga och infekterade familjerelationer som har smittat av sig på såväl Elle som Josh. Att inte känna sig älskad av en förälder, påverkar naturligtvis sättet vi tar oss an alla andra relationer i livet. Det märks inte minst på Elle, som till en början känner en ganska stor motvilja till att utforska den magnetiska dragningen hon trots allt känner till Josh. Och som Josh uppenbarligen känner till henne.
”Ett år till dig” bjuder dessutom på ett par rejäla twistar som jag inte alls såg komma. I klassisk romance brukar jag kunna räkna ut vad som kommer hända rätt snabbt. Det kunde jag inte under läsningen av ”Ett år till dig” – trots att jag läst brottstycken av den tidigare. Det imponerade på mig nästan mest av allt, att Jenny Clevström hela tiden skruvar lite på berättelsen och styr bort från klassisk romance och feelgood och istället bjuder på en litterär kärleksberättelse. Språket är stort och vackert och rymmer så många vackra beskrivningar att jag är framme med pennan och stryker under och gör hjärtan i marginalen flera gånger. Precis som när jag läste delar av hennes manus på kursen. Det är en bok som smeker min hjärna, och jag älskar det.
En avslutande förklaring
Låt mig avsluta med en liten förklaring här appropå romance- och feelgoodgenres. När jag skriver att detta inte är en klassisk romance, utan en litterär kärleksberättelse, menar jag inte på något sätt att klassiska romanceböcker inte kan vara ”litterära”. Men klassisk romance och feelgood följer ofta en specifik berättarmässig struktur. Denna finns beskriven i artikeln ”Feelgoodlitteratur – avgränsningar och tillbakablickar” av Maria Nilsson och finns att läsa i forskningsantalogin ”Speglingar av feelgood – genre, etikett eller känsla” (sida 7-23). Jag är, som ni redan vet, ett stort fan av både romance och feelgood. ”Ett år till dig” styr dock iväg från de klassiska troperna, och jag gillar det.
