"We were liars" av E. Lockhart

”We were liars” av E. Lockhart

En gång för länge sedan (februari 2016) läste jag ”We were liars” av E. Lockhart (svensk titel: Kanske är det allt du behöver veta / Vi var lögnare). Jag älskade den och har tänkt flera gånger sedan dess att jag borde läsa om den. Det har jag inte gjort. Det finns ju så många böcker jag inte har läst, så man får prioritera. Men nu i dagarna hade filmatiseringen av ”We were liars” premiär på Prime – en serie med åtta avsnitt.

Jag har inte sett serien än, och ärligt talat har den fått ganska sopiga betyg på IMdB. Men å andra sidan, är det något som får bra betyg där förutom Game of Thrones of Sagan om ringen?

I boken får vi möta Cadence Sinclair eller Cady som hon kallas. Familjen Sinclair är rika – old money-rika. Med tanke på att old money är något av en trend, är det kanske inte så konstigt att ”We were liars” har fått bli serie just nu.

We were liars – perfekt för samtidens old money-fascination

Fascinationen för old money har kanske aldrig varit så tydligt stark som den är nu – trots att det är ett liv vi vanliga personer inte kan närma oss. Eller kanske just därför. På TikTok trendar ”old money aesthetic”, där unga romantiserar tennisbanor, pärlhalsband och den sortens lågmälda rikedom som inte behöver visa upp sig. I serier som Succession och The White Lotus bjuds vi in i stängda miljöer där pengar styr allt men sällan nämns högt. Samtidigt driver andra verk, som Mountainhead och The Menu, med de ultrarikas excesser – men då ofta av det mer nyrika slaget.

Och kanske är det just därför old money framstår som så lockande: som en sval motpol till vår tids skamlöst exponerade techförmögenheter. I en era där miljardärer poserar med rymdskepp, manipulerar marknader och försöker köpa politiskt inflytande (partibidrag, mutor – vad är det ens för skillnad längre?), blir tyst rikedom ett nytt ideal. Det handlar inte bara om pengar – utan om klass, makt och ett kulturellt kapital som inte går att fejka.

Old money blir, ironiskt nog, en ny sorts eskapism: ett fönster mot något både ouppnåeligt och oroande bekant. Även i svensk litteratur får vi ofta hälsa på hos personer med gamla pengar – alldeles nyligen i Musan. Det kallas för wealth porn.

Vad handlar ”We were liars” av E. Lockhart om?

När berättelsen tar sin början är Cady 18 år och på väg tillbaka till familjens privata ö utanför Martha’s Vineyard – ett sommarparadis där hon tillbringat alla sina barndomsår med kusinerna och Gat, killen hon en gång blev förälskad i. Men något är inte som det en gång var.

Det har gått ett par år sedan Cady var på ön sist. Faktum är att hennes minnen från sin senaste sommar på ön är på sin höjd fragmentariska. Cady bär nämligen på minnesluckor efter en tragisk olycka som inträffade sist hon var på ön. Men ingen verkar vilja prata om vad som egentligen hände. Cady börjar långsamt nysta i vad det var som hände och varför hon inte minns något.

Och kanske är det allt du behöver veta! Att boken hette så på svenska första gången den gavs ut var faktiskt perfekt. Detta är nämligen en berättelse med många hemligheter och överraskningar. Jag minns när jag köpte boken på Pocketshop 2016. Expediten sa att jag absolut inte fick tjuvläsa slutet i förväg. Det är det sällan jag tjuvläser slutet. Det har dock hänt, det ska medges. I en bok som ”We were liars” är det dock avgörande för berättelsens driv att man inte tjuvtittar. Vilket såklart blir extra svårt när någon säger att man inte får. Men jag lyckades hålla mig, och för det är jag glad. Att inte veta hur ”Vi var lögnare” slutar, är en stor del av läsupplevelsen.

TikTok-succé har fött nya böcker

Flera år efter boken släpptes (2014), blev ”We were liars” viral via TikTok. Sedan dess har E. Lockhart skrivit två böcker till och ”We were liars” går nu att klassa som en bokserie. ”Family of liars” är en prequel till ”We were liars” och kom ut 2022. ”We fell apart” utspelar sig efter ”We were liars” och släpps i november 2025.

Jag ser fram emot att titta på serien på Prime, men ännu mer ser jag fram emot en omläsning. ”We were liars” av E. Lockhart är spännande och snabbläst och jag hoppas även de andra två böckerna följer i samma spår.

Katarina gillar både en pigg feelgood och en dyster dystopi. Hon har poddat om böcker i flera år och ser nu fram emot att gräva ned sig riktigt djupt i bokrecensioner av allt från kiosklitteratur till klassiker.

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

"Sa du bonjour?" av Jenny Clevstrom
Previous Story

”Sa du bonjour?” av Jenny Clevström