En bok om svensk gangsterrap, kan det vara något? Ja, det kan det verkligen. Och inte bara för den som är musikintresserad, utan för vem som helst som lyssnar på nyheterna. För alla som hör politiker säga att man borde tillsätta en statlig utredning om gangsterrapen. För alla som funderar över kopplingen mellan kriminalitet och denna musikgenre. Med andra ord: ”Svensk gangsterrap: ett reportage” av Emil Arvidson är en bok för alla!
Uppmärksammat mord leder till nytt musikaliskt mörker
I boken “Svensk gangsterrap: ett reportage” lotsar musikjournalisten Emil Arvidson oss från tiden strax innan mordet på artisten Einár hösten 2021 fram till februari 2023. Mordet på Einár kom att bli något av en katalysator inte bara för en mer intensiv debatt kring gangsterrap, men som också kastade den svenska rapscenen in i ett djupare mörker.
“Svensk gangsterrap” är en bok där vi inte bara får följa vad som hände efter Einárs död, utan är också ett djupgående reportage som ger hela musikstilen ett sammanhang och kontext. Vart kommer den från? Varför är den så populär? Och varför det i ärlighetens namn är en helt bisarr tanke att politiker ens har tänkt tanken att man från myndigheters håll skulle kunna gå in och reglera den. Det blir också tydligt hur medierna brustit i att lyckas rapportera om en musikstils koppling till gängkriminalitet på ett nyanserat sätt – samt hur viktiga sociala medier är i ett musiklandskap där man själv eller ens vänner ofta är producent och distributör.
Träffsäkert och nyanserat
Arvidson lyckas inte bara förklara gangsterrapens koppling till gängvåldet på ett skickligt och intressant sätt. Han låter oss även möta unga killar från Stockholms förorter. Killar som inte alls känner igen sig i hur medierna talar om en rekrytering till nätverken. Man blir inte rekryterad, det liksom bara händer. Och hur det ”liksom bara hände” även för Einár. Boken leder till en del självreflektion för min egen del. Hur förhåller jag mig själv till det medierna rapporterar om gängvåld? När det händer i ens egen förort, vilket det gör förr eller senare (särskilt när man som jag, bor på ett ställe som polisen stämplat som “utsatt område”) då är det plötsligt inte längre bara rubriker. Detta är något som Arvidson beskriver så skickligt och träffsäkert att jag får en klump i halsen. Vid ett par tillfällen gråter jag.
Rap i rättssalen
En mycket intressant del av ”Svensk gangsterrap: ett reportage” är avsnittet om rap i rättssalen. Här djupdyker Arvidson i hur rättsväsendet använder sig av låttexter, analyserar musikvideos och med hjälp av detta ibland lyckas knyta brottsmisstänkta till ett visst sammanhang. Hur man ibland kan säkra material som tomma hylsor genom att identifiera platser där videos har spelats in. Arvidson förklarar hur en dom i Högsta domstolen blivit prejudicerande och därmed agerar något av en stoppkloss när det kommer till åtal om olaga hot i låttexter (när Frej Larsson friades efter en tidigare fällning i hovrätten för hot mot tjänsteman genom en låttext). Eftersom domar i HD är prejudicerande, lutar sig rättsväsendet nu mot den domen även i de fall då mycket tydligare hot uttalas i låttexter. Hot som trissar upp redan infekterade konflikter, och som inte sällan leder till ytterligare en skjutning och fler döda ungdomar.
Arvidson samtalar med både åklagare och försvarsadvokater, vilket ger boken ytterligare trovärdighet. Arvidson låter nämligen alla sidor komma till tals – även de politiker som varit mest högljudda kring utredningar om denna musikgenre. Boken känns mycket välresearchad, vilket ger den en trovärdighet och tyngd som jag hittills saknat när det kommer till texter om svensk gangsterraps kopplingar till den kriminella världen.
Bortom tyglar och kontroll
Jag som identifierar mig med en helt annan sorts musikgenre, kan se en hel del likheter med hur gangsterrapen produceras och sprids och hur musiken från mina ungdomsår (dödsmetall) producerades och distribuerades. Det är inga stora skivbolag bakom: det är hemmastudios, fritidsgårdar och demokassetter. Fast min tids demokassetter har dock ersatts av TikTok och andra sociala medier. Men det där otyglade och okontrollerade finns där som gemensamma nämnare. Vilket naturligtvis är en av de aspekter man uppskattar när man i sin ungdom identifierar sig med en subkultur. Oavsett vilken subkultur det än må vara.
Det är imponerande hur artister lyckas nå ut på egen hand idag, utan stora bolag i ryggen. Att det sedan är våld, hot, sprängningar och mord som agerar marknadsföring och att begreppet krimfluencer ofta används istället för musikartist… Det är så sorgligt och upprörande att jag inte ens vet hur jag ska formulera mig kring det.
Aktuell bok som bör läsas
“Svensk gangsterrap” är en bok så aktuell att det praktiskt taget ryker om den. Inte bara för att den gavs ut i slutet av förra veckan, utan också rent nyhetsmässigt. Mordet av en femtonåring i slutet av januari 2023 nämns. Rättegången i vilken vars dom meddelades i slutet av februari i år, omnämns också (Arvidson skriver att när boken går till tryck, inväntas domslutet). Det är inte svårt att föreställa sig hur Arvidson skrev in i det sista på denna bok, innan det var dags att skicka på tryck.
“Svensk gangsterrap: ett reportage” av Emil Arvidson är en bok som jag absolut tycker att du ska läsa eller lyssna på. Det kommer ge nyhetsrapporteringen en annan dimension. Kanske får du, precis som jag, sitta och googla flera av de artister som nämns. Sedan kanske även lyssna in dig lite på Spotify. Jag lärde mig mycket, och det kommer mest sannolikt även du att göra.
För mordet på Einár har ingen ännu gripits.
Vi använder oss av affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får vi provision på ditt köp. Det kostar inte dig något extra.
Köp “Svensk gangsterrap: ett reportage” av Emil Arvidson hos: Adlibris
