”Sommarmöten” av Emily Henry kom ut 2021 mellan ”Strandläsning” och ”Bokälskare”. Det är den enda av Henrys feelgood/romance-böcker som jag inte har recenserat här på Bläddrat. Det kanske säger en hel del. ”Sommarmöten” är nämligen den av Henrys böcker som jag tyckt minst om. Missförstå mig inte! Det är inte en dålig bok, den är bara inte lika bra som Henrys övriga.
”Sommarmöten” av Emily Henry
Alex och Poppy har egentligen ingenting gemensamt. Poppy är impulsiv, Alex är jordnära. Hon skulle kunna resa hur mycket som helst. Han föredrar att stanna hemma med en bok. Men de har ändå varit bästa vänner ända sedan de gick på college. Och varje år, i tio års tid, har de gjort en resa tillsammans, bara dom två. Men för två år sedan förstörde de allt och har knappt pratat sedan dess. Poppy har fastnat i gamla hjulspår och bestämmer sig för att försöka övertala Alex att följa med på ännu en sommarresa. Han tackar ja. Nu har de en vecka på sig att lappa ihop sin vänskap.
Två personer på semester tillsammans genom åren
”Sommarmöten” består dels av berättelsen som utspelar sig i nutid. Resten av boken är återblickar till deras olika semesterresor tillsammans som en efter en leder fram till det som ger deras vänskap en rejäl törn. Problemet för mig med ”Sommarmöten” är att jag verkligen gillar deras samtida berättelse. Återblickarna gör mig däremot lite uttråkad redan från början. De sista återblickskapitlen skummar jag mest igenom för att få komma till nutiden igen. Jag brukar inte ha något emot återblickar, men när de hela tiden är koncentrerade kring deras sommarresor, känns det som att berättelsen på något sätt stagnerar. Berättelsen får liksom inte den fart jag hade velat. Det blir tjatigt och jag vill bara tillbaka till Alexs och Poppys pågående resa.
Jag tycker att ”Sommarmöten” är en helt okej bok, men om man aldrig läst Henry tidigare och velar mellan hennes böcker så är det inte denna jag skulle rekommendera att man börjar med. Faktum är att jag skulle sätta den sist i kön. Läs alla andra Henrys böcker först. Är du sugen på mer Henry efter det, DÅ kan du läsa ”Sommarmöten”.
