Vill man läsa en bok om organiserad brottslighet som ändå ger en strimma hopp, som presenterar lösningar eller åtminstone pekar ut en riktning att röra sig i, så ska man hoppa över ”Klanerna: Den systemhotande brottsligheten”. Den här boken av Jan Persson, säkerhetsexpert, och Johannes Wahlström, granskande journalist, är rakt igenom deprimerande läsning. Varje kapitel är som ett eget reportage, och för var sida jag vänder så känns det allt mer som att inget av det här är nytt för mig. Inte egentligen.
Bok som sätter organiserad brottslighet i ett sammanhang
Har man hängt med någorlunda i nyhetsrapportering, och läst lite mer än bara de svarta rubrikerna, så kommer man känna igen många fragment bland det boken tar upp. Men i ”Klanerna” lyckas författarna placera dessa händelser i ett större sammanhang. Plötsligt känns det som jag varit ganska blind och naiv, som trott att någon ”maffia” inte existerar i Sverige. Men ”Klanerna” drar undan den slöjan och pekar ut att maffiaproblematiken visst finns här. Och att klanerna som styr stora delar av samhället i det dolda knappast är ett nytt fenomen.
Att läsa ”Klanerna” påminner mig lite om att läsa en lärobok på universitetet? Och om att läsa om gängkriminalitet i en välunderrättad morgontidning. Upplägget gör det här till en bok jag tar på allvar. Men samtidigt som den ofta är fullproppad med detaljer, listor med namn eller kartor över utsatta områden, så saknar jag ändå ibland de lite mer ingående fördjupningarna och förtydligande källhänvisningarna – för när man vill veta mer.
I ”Klanerna” räds författarna inte för att peka ut politiker och högt uppsatta företagsprofiler som nyckelroller i utvecklingen
Sprängstoff råder det dock inte brist på. Dels namnges i boken flera företag, och högt uppsatta personer, som anses ha haft nyckelroller för att klanerna haft möjlighet att etablera sig i Sverige. Dels beskrivs en del personer utan namn, men som de flesta ändå kan förstå vem som avses. Och det är inte positiva saker som skrivs. När ”Klanerna” påstår att dessa släkter som härskar med våldskapital finns överallt i samhället, även i de översta skikten, så överdriver de inte.
Jag tycker att ”Klanerna” läses bäst som en serie reportage samlade innanför samma pärmar. Jag tror också man får ut mest av boken om man läst andra böcker som täcker samma område. I ”Klanerna” så sätts händelser på kartan, historiken bakom personer och nätverk beskrivs. Men har man ingen förförståelse kommer man nog ha lite svårt att fastna i läsningen. Samtidigt är det här nog inte en bok som är tänkt som underhållning. Det finns faktiskt inget underhållande alls i tanken på att det som påstås i ”Klanerna” är en sanning som vi som samhälle nu måste hantera.
Vi använder oss av affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får vi provision på ditt köp. Det kostar inte dig något extra.
