Grekisk mytologi har aldrig intresserat mig. Häxor däremot – ge mig en bok om häxor och jag kommer kasta mig över den. Så när Madeline Miller släppte boken “Kirke” 2018 borde jag ha slängt mig över den, men så var det ju hela den där grejen med grekisk mytologi som fick mig att backa bort från den.
Litteraturens första häxa
Kirke är litteraturens första häxa och mest känd från de berättelser som finns om henne i Odysséen när Odysseus besöker hennes ö på väg hem från Troja. I Odysséen framställs hon inte särskilt smickrande: det går inte att lita på henne, hon förför och lurar män, men i “Kirke” får vi hennes eget perspektiv vilket resulterar i en starkt feministisk bok som får mig som läsare att vilja ge mig ut i världen och ta ned män med gudskomplex på jorden. Ja, eller helt enkelt isolera mig på en ö.
Kirke är dotter till solguden Helios och havsnymfen Perse. Men eftersom hon föds utan några krafter att tala om och dessutom utan den skönhet som förväntas av en nymf, blir hon snabbt den udda fågeln i familjen som ägnar en stor del av sin ungdom skrikande efter sin pappas uppmärksamhet och godkännande. När det visar sig att hon faktiskt har vissa magiska krafter, förvisas hon av Zeus (ivrigt påhejad av pappa Helios som inte känner sig direkt hotad av hennes krafter, men definitivt kränkt) till att leva evigheten i ensamhet på en öde ö
Förvisas och låter kraften växa stark
I sin ensamhet utvecklas hon till en kraftfull häxa och på sin ö möter hon flera av de män och gudaväsen som vi lärde känna lite lätt i skolan: Hermes, Odysseus, Daidalos. Men, ska det visa sig, män är sällan goda och de har stora och okuvade egon som gör att de anser sig ha rätt till allt – inklusive Kirke. Men Kirke har inte tillbringat en halv evighet utan att lära sig ett och annat.
“Kirke” är en ljuvlig bok om en evigt okuvlig självständig kvinna som visar sig inte alls vara det rovdjur hon tidigare framställts som i litteraturen, vilket får mig att tänka på citatet från Jane Goodall som cirkulerar på nätet: “It actually doesn’t take much to be considered a difficult woman. That’s why there are so many of us”. Iliaden och Odysseén var verk skrivna av män och kanske främst för män, med “Kirke” fyller Madeline Miller ut berättelsen om en av de jobbiga kvinnorna och det visar sig att anledningen till att hon var “jobbig” faktiskt i stort sett helt beror på de mycket mer jobbiga männen runt henne.
Vacker översättning och utmärkt inläsning
Känner man sig orolig att språket i “Kirke” ska vara lika rörigt och otillängligt som de ursprungliga berättelserna om de grekiska myterna, kan man andas ut. Språket är modernt, dialogen flyter fantastiskt och den svenska översättningen av Niclas Nilsson håller språket levande och lätt. Jag har hoppat mellan den svenska översättningen i både tryckt och inläst form och den engelska pocketboken. Den svenska inläsningen är gjord av Lena Endré och är, naturligtvis, utmärkt.
Vi använder oss av affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får vi provision på ditt köp. Det kostar inte dig något extra.
[…] Läs vår recension av ”Kirke”. […]