Recension: ”Genombrottet” av Anna Bodin & Peter Sjölund

Vi använder oss av affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får vi provision på ditt köp. Det kostar inte dig något extra.

Jag må jobba som skribent, men del av mitt hjärta kommer nog alltid vara arkivarie och registrator. Som arkivarie ligger det nära till hands att börja släktforska. När man släktforskar inser man snabbt hur svårt det är att hitta i gamla kyrkoböcker, och då lockar DNA-släktforskning på en som en påfågel med utfälld fjäderskrud. Jag gjorde ett DNA-test i släktforskningssyfte för ett par år sedan. Sedan fastnade jag igen, för det är inte helt lätt att ägna sig åt DNA-släktforskning heller. I alla fall inte om man inte råkar vara Peter Sjölund som haft detta som specialistområde i många år.

”Genombrottet” tar med oss bakom kulisserna

I boken ”Genombrottet” av Anna Bodin och Peter Sjölund får vi följa med på den sista fasen av jakten på dubbelmördaren i Linköping, då man tar hjälp av DNA-släktforskning för att lösa den 16 år gamla mordgåtan. Boken inleds med en tung beskrivning av morden, som fick mig att ligga och skaka av gråt i sängen medan jag läste. Sedan övergår boken i att beskriva det arbete som Peter Sjölund gör för polisen, med att kartlägga släkten till dubbelmördaren, med hjälp av 16 år gamla DNA-spår från brottsplatesen.

Trots att jag vet utgången, är det här riktigt spännande läsning. När Sjölnds leds på villospår, ökar pulsen och jag hinner tänka: de kommer aldrig lösa detta, även fast jag vet att de gör just det. För mig ligger bokens stora styrka i just den del som handlar om DNA och släktforskning, vilket jag skulle kunna läsa dubbelt så mycket om. Därför blir jag lite snopen när Sjölund löser fallet efter ungefär halva boken.

Vad hände efter fallet löstes?

I resten av boken får vi följa vägen från häktning, erkännande och rättegång. En del av boken vigs även åt att diskutera rättsmedicinalverkets psykiatriska utlåtande, som faktiskt, sett till den forskning som finns på området, är rätt märklig. Det är intressant och avslutar för all del caset, men samtidigt hade jag velat ha ännu mer om släktforskningen. Det belönas jag dock med efter epilogen, där det finns ett extra kapitel som heter ”Hjälp polisen och upptäck din egen historia”.

Introduktion till släktforskning

Kapitlet ”Hjälp polisen och upptäck din egen historia” får ses som en snabb grundkurs i släktforskning. Även för mig, som ägnat mig åt släktforskning light i några år, bjuder detta kapitel på några verkliga aha-upplevelser. Jag har nämligen fastnat i stadiet: ”hjälp så många namn men vilka ÄR dom egentligen?”. I det här avsnittet, ger Sjölund konkreta tips på hur man ska komma vidare för nätet av namn, och börja nysta i deras levnadsöden.

Detta är en bok som är lika delar ”true crime” som en smakbit av hur teknologi kan hjälpa kalla fall framåt. Med tanke på de senaste dagarnas nyheter om hur man hittat ytterligare en mördare i ett kallt fall med hjälp av dna-teknik (dock inte genom dna-släktforskning), är det kittlande att tänka på alla del fall som faktiskt skulle kunna lösas. Och inte minst blir jag nyfiken på att veta mer om Peter Sjölund – så jag antar att det är dags för mig att titta på SVT-serien ”Genjägarna”, där Sjölund med hjälp av DNA-släktforskning, hjälper folk att hitta sina okända pappor.