”Ministeriet för tid” av Kaliane Bradley var en av 2024-års riktigt hajpade böcker. Efter ett hett budgivningskrig över rättigheterna till Bradleys debutroman om tidsresenärer och myndighetsprojekt, gavs den ut i England i maj och sedan raskt på svenska i oktober, samtidigt som BBC håller på göra en tv-serie av boken. Ja, och så vann den ju bästa science ficiton i Goodreads Choice Awards 2024 där den fick 78.459 röster (boken som knep andraplatsen fick 34.821 röster). Svårt att inte ha höga förväntningar, med andra ord.
Vad handlar ”Ministeriet för tid” av Kaliane Bradley om?
I en nära framtid erbjuds en ung kvinna ett ovanligt och välbetalt arbete på en nyinrättad myndighet som ägnar sig åt att hämta personer från det förflutna för att utforska tidsresandets gränser.
Hennes roll är att agera länk, eller bro som ministeriet kallar det, för mannen som går under namnet 1847 – kommendant Graham Gore – och hjälpa honom navigera i den moderna världen. Gore, som enligt historiska källor ska ha omkommit under sir John Franklins olycksaliga polarexpedition, möter nu en verklighet fylld av obegripliga innovationer som tvättmaskiner, musikstreaming och ett försvunnet brittiskt imperium. Med hjälp av sin nyfikenhet och sitt fasta grepp om en daglig ranson av cigaretter börjar han dock acklimatisera sig. Under en tryckande sommar utvecklas relationen mellan honom och kvinnan från något trevande och formellt till vänskap – och kanske något djupare.
Men när de börjar inse de dolda syftena bakom projektet, ställs de inför frågor om sina egna livsval och en framtid som verkar alltmer osäker. Är deras relation stark nog att överbrygga historiska avgrunder och de strukturer som format dem? Och hur tar man kampen mot historien, när historien bokstavligen har flyttat in?
Bläddrats bokklubb
Vi bestämde oss båda två för att läsa ”Ministeriet för tid” och sedan följa upp med ett samtal om den som vi spelade in. För ett par veckor sedan aviserade vi detta på vår instagram och bjöd samtidigt våra följare att passa på att läsa denna omtalade bok, för att kunna lyssna på vårt digitala boksamtal. Andra kanske skulle kalla det podd, vi kallar det för Bläddrats bokklubb. En podd kommer ut ofta, det kommer inte dessa digitala bokklubbsamtal göra. De kommer komma regelbundet, men inte ofta. Vi siktar på en digital bokklubbsläsning i kvartalet. Boksamtalet är fyllt av spoilers, så för att lyssna på det bör du ha läst boken. Om du inte har läst boken, kan du fortsätta läsa denna recension, som vi försöker hålla fri från stora spoilers
Katarinas tankar om ”Ministeriet för tid”
En bok som väver ihop en verklig (och katastrofal) polarexpedition (obs: inte Andrés polarexpedition) med science fiction och tidsresor – det är klart att jag blev nyfiken. Mitt intresse växte sig naturligtvis ännu starkare när jag läste om budgivningskriget och att boken vann bästa sci fi 2024. Jag trodde det skulle vara en riktigt hardcore sci fi jag satte tänderna i. Det var det inte. Inte direkt.
Visst har ”Ministeriet för tid” många element av science fiction (tidsresor), men det är egentligen först fram emot slutet som jag får dra ned lite på lästempot för att hänga med i svängarna kring tidsreseparadoxen (som ju alltid dyker upp för eller senare när vi rör oss i ett universum där tidsresor är möjliga). Men egentligen är det inte själva tidsresorna som är det intressanta i den här boken. Det är personerna.
Jag tyckte det var superintressant att se vad som händer med personer födda på 16- 17- 18- och första halvan av 1900-talen när de placeras i en tid som är snarlik den vi lever i. Det är mycket som har förändrats bara de senaste 50 åren, så hur reagerar en kvinna från pestens England på friheten som nutiden erbjuder? Fast blir de verkligen fria? Nja, då hade det väl varit en feelgood vi läste, och det är ju trots allt typ en sci fi.
Annas tankar om ”Ministeriet för tid”
Den bästa sci-fi jag vet är den som är starkt kopplad till vår nutid. Snarare än sådan som utspelas långt bort – både vad gäller tid och rymd. I ”Ministeriet för tid” lyckas Kaliane Bradley i mitt tycke väldigt väl med att på samma gång skapa stor igenkänning, och bygga upp en stämning präglad av paranoia och mystik. Boken utspelas i ett London som skulle kunna existera här och nu. Men bit för bit förstår läsaren att omvärlden är kraftigt förändrad mot den vi lever i.
Men även om sci-fi är hur ”Ministeriet för tid” ofta kategoriseras, så är det bokens romantiska sidor som stannar längst hos mig. Och då handlar det inte bara om romantik mellan karaktärer. Utan också om de romantiska idéerna om hopp, förbättring, återförening och lyckliga slut. Framtiden utmålas allt som oftast som dystopisk, och så är också fallet i denna bok. Men med tanke på tidsresenärerna berättelser så framstår det mycket tydligt att dåtiden knappast var bättre.
Jag hade inga förväntningar på ”Ministeriet för tid” när jag började läsa den. Att boken var hypad hade gått mig helt förbi. Men jag förstår varför. Såväl hur boken är skriven som dess innehåll känns originellt och mycket fångande. Framför allt blir jag hårt tagen av hur det i vissa scener framkommer så tydligt att det är en kvinnlig författare som skrivit, och som bakat in egna erfarenheter och perspektiv. Ja boken handlar om tidsresenärer. Men i ”Ministeriet för tid” finns det likväl väldigt mycket att relatera till som kvinna av år 2025.
