”Hon ångrar sig inte” är skriven av Mary Kubica, samma författare som låg bakom en av förra årets stora thrillersnackisar: ”Kvinna saknad”. ”Kvinna saknad” köpte jag genom Bookie, där den var en av de utvalda böckerna månaden den släpptes, och jag samma sak gjorde jag med ”Hon ångrar sig inte”. Men medan jag överlag gillade ”Kvinna saknad”, blev jag tyvärr inte alls lika förtjust i ”Hon ångrar sig inte”. Och när jag jämför de två böckerna, inser jag att mina reservationer kring denna är ganska lika de jag hade kring ”Kvinna saknad”.
Ett mystiskt fall engagerar sjuksköterskan Meghan
Intensivvårdssjuksköterkan Meghan Michaels tilldelas en svårt skadad patient, Caitlin. Det sägs att hon försökt ta sitt liv genom att hoppa från en bro, men ganska snart träder ett vittne fram som på långt håll såg att Caitlin inte var själv på bron. Meghan brukar vara noga med att inte engagera sig allt för mycket i sina patienter: hon tycker det är viktigt med en gräns som tydligt skiljer hennes yrkesliv från hennes privata liv. Men det är något som gör att Meghan inte kan låta bli att själv börja nysta i det förmodade mordförsöket på Caitlin.
På det privata planet har Meghan det lite rörigt. Det har gått ett år sedan hon och hennes man gick skilda vägar. Tillsammans har de sextonåriga Sienna som senaste tiden har blivit lite småjobbig, precis som tonåringar är mest med andra ord. Meghan känner sig ensam, men stöter en kväll plötsligt på en gammal klasskompis som också går igenom en stökig separation. Skönt med lite kompissällskap, tänker Meghan, eftersom staden de senaste månaderna har plågats av en lång serie överfall av kvinnor. Men eftersom detta är en roman skriven av Mary Kubica, visar det sig snart att inget är riktigt vad det verkar vara på ytan.
Bladvändarvänlig thriller med få överraskningar
Precis som ”Kvinna saknad” bjuder ”Hon ångrar sig inte” på flera skruvbollar. Men medan jag inte hade någon aning om vart dessa skrivbollar skulle landa i ”Kvinna saknad”, listar jag inte ut bara en utan minst tre av dessa överraskningar i förväg. Och då menar jag inte strax innan de utspelade sig. När det gäller överfallen förstod jag väldigt tidigt i boken inte bara vad som skulle hända. Jag hade även starka föraningar om vem det var som låg bakom överfallen. När det visade sig att jag hade rätt blev jag faktiskt rätt förvånad över att jag hade rätt. Men istället för att dunka mig själv på ryggen över hur smart jag uppenbarligen är, blev jag istället lite irriterad. Jag ville ju bli överraskad och känna: där fick hon mig allt. Istället hade jag rätt – vilket antiklimax.
Det var nog bara boken största vändning jag inte hade listat ut i förväg. Tack och lov. Men den kom så plötsligt att jag insåg att jag hade saknat en tydligare uppbyggnad mot den. Det är svårt att skriva mer utan att spoila hela boken. Jag vill inte spoila för den här sortens böcker bygger på att man blir överraskad. De bygger på snabba vändningar som håller läsaren på tå. Och visst, i ett avseende lyckas ”Hon ångrar sig inte” med det, men i fyra andra avseenden misslyckas den helt med det. Dessutom kommer slutet, precis som det gjorde i ”Kvinna saknad”, lite för abrupt. Det bygger upp så länge, men plötsligt är hela storyn klappad och klar på ett spar sidor. För mig blev därför ”Hon ångrar sig inte” av Mary Kubica på det stora hela en ganska medelmåttig läsupplevelse.
Lite för många trådar för bokens eget bästa
Kanske hade Kubica kunnat skala bort vissa av händelserna och istället fokuserat tydligare och byggt upp mer spänning kring andra. Hela grejen med de grova överfallen är egentligen en rätt överflödig story. Vissa karaktärer som introduceras, känns nästan lite meningslösa och somliga trådar får inte riktigt löpa hela vägen in till spolen. Det är synd. Här finns potential för en nagelbitare, men när så många av bokens överraskningar går att lista ut så snabbt, så förblir naglarna välmanikyrerade efter att ha läst ”Hon ångrar sig inte”, även om den är bladvändarvänlig.