Nu är uppenbarligen tiden att maxa julfeelgoodläsningen, om man är böjd åt det hållet. Det är jag och eftersom jag vägrar läsa feelgood som utspelar sig kring julen några andra månader på året än november och december, gäller det att ligga i. Dessutom kom min julläsning igång rätt sent denna säsong, så nu får jag kämpa som en tomte i motvind. ”En välsignad jul i Cornwall” av Liz Fenwick valde jag utan att fundera särskilt mycket över mitt val. Den visade sig snabbt vara en liten mysig julpralin. Med betoning på liten och snabbt – detta är nämligen snarare en novell än en roman.
Snabbläst julmys i Cornwall med svensk touch
Theo (eller Theodora) lider av ”empty nest syndrome”. 58-åringen har under pandemin haft sin vuxna son, svärdotter och barnbarn boende hos sig i sitt mysiga hus i Cornwall. Nu har de flyttat ut och Theo, vanligtvis en riktig julälskare, kan inte riktigt frammana några julkänslor alls. Hon jobbar som florist och inredare och brukar pynta rejält, inte bara hos sina kunder utan även hemma. Men i år har hon bestämt sig för en stillsam jul tillsammans med sin katt Cat och pynta hemma tänker hon rakt inte göra.
Men Theos familj och vänner har andra idéer. De tycker det är på tiden att hon börjar flirta, kanske till och med hittar sig en KK. Theo är skeptisk, men så plötligt, på en kransbindarkurs hon håller i, står den svenska änklingen Erik där. Med sina isande blå ögon och gråsprängt hår, borrar han sig in i Theos medvetande. Kanske, trots allt, är det faktiskt dags att utforska den där kärleksgrejen igen?
En välsignat okomplicerad julfeelgood
Jag lyssnade på ”En välsignad jul i Cornwall” och då är den ungefär 3 timmar lång. Perfekt för en förmiddag då huset ska städas och födelsedagsfika ska bakas, med andra ord. Hade jag kunnat tänka mig den som en fullängdare? Absolut! Även om jag är helt nöjd med berättelsen, hade jag helt klart kunna vila kvar i denna toppmysiga julmiljö lika länge till. Å andra sidan: skönt med ett format där man bjuds på en ganska rak linje. Ibland blir det tjatigt med en massa missförstånd och krokar på vägen. Det slipper man här. Det är rakt på och rakt in i julhjärtat. Det gillade jag.
Liz Fenwick har skrivit en lång serie som utspelar sig i Cornwall och jag upptäckte först när jag var klar med boken, att denna är angiven som nummer 9 i serien. Den gick dock utmärkt att läsa som helt fristående, även om jag helt klart blev sugen på att utforksa Cornwall-serien av Fenwick vidare. Det kanske får bli ett projekt för att göra januari lite ljusare och mjukare?
