Recension av thriller och spionromanen "Det andra livet" skriven av filmregissören Daniel Alfredson

”Det andra livet” av Daniel Alfredson

oktober 16, 2025

Under 1970-talet var Helena en vänstersympatiserande ung kvinna som ville bidra till en bättre värld. Något som i praktiken innebar att hon rekryterades till att spionera åt DDR. I ”Det andra livet” har ett drygt decennium passerat sedan Helena tog sig ur den rävsaxen. Trodde hon. Hösten 1982 letar en sovjetisk ubåt sig in i skärgården utanför Stockholm, och fyra attackdykare blir strandsatta på en liten kobbe. Och hemma hos Helena ringer telefonen utan att någon finns i luren när hon svarar. En gång. Två gånger. Och vid den tredje påringningen inser Helena att detta är hennes gamla spionkontakt som aktiverar henne. Det faller på Helena att gömma undan dykarna tills de kan hämtas upp, allt utan att vare sig svensk militär eller hennes egen make förstår vad det är som pågår mitt under näsan på dem.

Retrofräscht med spionthriller om ubåtar

”Det andra livet” är Daniel Alfredsons debut som författare, men det märker man inte av. Hantverksskickligheten i hur historien har satts ihop, hur handlingen förs framåt, avslöjar att Alfredson redan är en van berättare. Jag blir också förtjust i de visserligen ganska (helt i min smak) sparsamma miljöskildringar. Jag var 5 år gammal när 80-talet tog slut, men känner ändå igen mig i många detaljer och delvis även i de kulturella inslag som skildras.

Men det jag framför allt gillar med ”Det andra livet” är förstås berättelsen. Spionthrillers känns inte alls så trendigt just nu. Och när läste eller såg jag senast en film med fokus på ubåtar? På något sätt känns retrofraktorn ny och fräsch för mig. Och samtidigt, det ligger ju onekligen i tiden med skurkar som talar ryska. Det skulle inte förvåna mig om den kommande rebooten av James Bond-filmerna också landar i det. Det finns för övrigt något bond-aktigt över huvudpersonen, som stoiskt håller huvudet kallt och utför sitt påtvingade uppdrag trots att allting egentligen faller samman runt henne.

”Det andra livet” är första i en planerade bokserie

Den svagaste delen av ”Det andra livet” tycker jag att slutet är. Det är nästan som att trådarna knyts ihop lite för snyggt. Sammanträffanden är lite väl osannolika. Det tar mig under de sista sidorna ur villfarelsen att detta är en fiktiv handling. Fram till dess har skildringen av ett ubåtsjagande Sverige på 1980-talet förfallit mig väldigt verklighetstroget, trots att jag själv inte var född år 1982.

Jag var också av uppfattningen att ”Det andra livet” är en fristående spionthriller och tänkte precis hylla det faktum att det i alla fall finns någon som skriver böcker som inte måste tänjas till en hel serie titlar. Sen såg jag att Alfredson faktiskt planerar fler delar i berättelsen om Helena. Det är jag lite tveksam till. Men om första boken är så pass intressant och spännande som ”Det andra livet” råder det dock ingen tvekan om att jag kommer ge även del två en chans.

Betyg

Retrofräscht med ubåtsdrama
8/10
Stark berättelse med hög spänningsfaktor
9/10
Visst kan inte namnavslöjandet på slutet vara en slump?
8/10
Totalt
8.3/10
Anna Lavfors

Anna har sorterat in sig själv under "boknörd" sen barndomen, gillar att läsa snabbt och föredrar - trots annars stor digital närvaro - en klassik bok av papper att hålla i handen. Hon slukar allt från faktaböcker till true crime och historiska romaner, men har lite svårt att fastna för feelgood.

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Recension av Nadia Kandils debutroman "han kom hem och sa det är slut"
Previous Story

”han kom hem och sa det är slut” av Nadia Kandil

Maxa Boktobermyset
Next Story

Maxa boktober-myset