För kanske 15 år sedan fick jag min mormors gamla handskrivna receptböcker i julklapp. Hon skrev dem under sina år på husmorsskolan och ett av de första recepten är daterat till dagarna kring andra världskrigets utbrott. Varm choklad. Det är ligger inte långt bort att börja fundera på hur det var att, som fjortonåring, lära sig laga mat och sköta ett hushåll samtidigt som Europa störtade rakt in i ett nytt världskrig.
På rätt många ställen i hennes receptböcker är tillagningstiden angiven som ”lagom länge” eller ”tills gyllene”. Frustrerade? Ja! Men jag inser när jag läser ”Ett litet recept på polkagrisar” av Elin Peters, att de luddiga tillagningsinstruktionerna i mormors böcker knappast var något unikt. Boken av Peters handlar nämligen om Anna-Britt Agnsäter – modern till den moderna matlagningskonsten och kokböcker som vi känner dem idag.
En bok för alla oss som älskar kvinnohistoria
Om man har uppskattat böckerna om Betty eller Ruth Kvarnström-Jones böcker om Stockholm, kommer man med största sannolikhet tycka om ”Ett litet recept på polkagrisar” också. Det gjorde i alla fall jag. Elin Peters har nämligen skrivit en bok som är fylld till bristningsgränsen av historia: kvinnohistoria, matlagningshistoria, folkhemshistoria, konsumenthistoria, populärhistoria. Jag skulle nästan säga att den är fylld av så mycket historia att jag inte haft något emot om denna bok blivit en serie om tre böcker, så vi gavs tid att dyka ned lite djupare i de många otroligt spännande saker som Anna-Britt Agnsäter upplevde och uträttade under sitt liv.
Mycket spännande livsskildring
Ibland har boken en tendens att något redovisande. Det blir säkert lätt så när man vill berätta så mycket som möjligt om ett så spännande liv som fyllts med så många händelser. Kanske kan det också handla om en önskan att inte fiktivisera texten allt för mycket, att inte dyka ned för mycket i känslor och händelser som inte finns dokumenterade. Även om jag tycker att vissa delar av boken flyger förbi lite väl snabbt, går det inte att sticka under stolen med att detta är en rapp berättelse som aldrig blir tråkig om Anna-Britt Agnsäters liv, karriär och gärning till oss som är lite halvtappade i köket. Det är nämligen Agnsäters förtjänst att vi har rimliga kokböcker, måttsatser och stektermometrar när vi lagar mat.
”Ett litet recept på polkagrisar” bjuder på många aha-upplevelser
Det här är en bok som bjuder mig på många aha-upplevelser, men jag kan inte låta bli att undra: vad hände egentligen med KF (Konsumentföreningen)? Efter att ha varit en så stor och tydlig aktör inom livsmedelsbranschen och hushållsundervisning, är det rätt sällan jag hör talas om dem nu för tiden. Särskilt när jag tänker på att jag som barn på 80-talet visste vad KF var. De finns kvar, men de känns knappast som en särskilt stor och viktig aktör längre. Kanske gick deras legacy i graven med Agnsäter, som gick bort 2006? Eller så skedde det redan när Konsum började rebranda till Coop? Vad vet jag! Att undersöka detta får bli en side quest för en annan dag helt enkelt
Läs ”Ett litet recept på polkagrisar” – du kommer lära dig massor. Det gjorde i alla fall jag.
