Min man läser väldigt mycket science fiction medan jag kanske mest av misstag råkar vidröra det ibland. Det är inte så att jag ogillar sci fi, men jag är lite rädd för genren. Rädd för att inte förstå, att inte hänga med. Rädd för att känna mig dum helt enkelt. Alla sci fi-böcker är nämligen inte fullt lika läsvänliga som ”Dungeon Crawler Carl”, som mötte mig med vidöppna armar och glimten i ögat. Men samtidigt vill jag gärna vara en person som läser mer sci fi. Precis på samma sätt som jag varje år vill vara en person som läser fler noveller, var det helt enkelt bara att sätta igång. Jag valde något jag kände igen titeln på, vilket blev den första delen av Murderbot Diaries: All systems red.
”Murderbot Diaries” finns som serie på Apple TV (Murderbot) med Alexander Skarsgård i huvudrollen. Tittar man på trailern, skulle jag säga att man får en ganska bra känsla för vad den första boken handlar om. Inte minst får den mig skrocka förtjust på exakt samma sätt som boken gjorde. ”All systems red” är nämligen en rapp, rolig och kort bok.
En SecUnit som föredrar att kolla på tv-serier
Mänsklighetens utforskning av rymden styrs av mäktiga företag som ansvarar för allt från transporter till säkerhet. När ett forskarlag skickas till en avlägsen planet följer en säkerhetsandroid, en så kallad SecUnit, med för att skydda expeditionen. Vad ingen vet är att den har lyckats hacka sitt eget kontrollsystem och i hemlighet blivit självmedveten. Den kallar sig själv Murderbot och skulle helst vilja slippa människor helt och hållet för att i lugn och ro kunna titta på tv-serier och försöka förstå vem den egentligen är. Men när ett närliggande forskningsuppdrag plötsligt tystnar tvingas Murderbot och dess motvilliga mänskliga följeslagare ge sig ut för att ta reda på vad som har hänt, och upptäcker snart att de själva högst sannolikt är nästa måltavla.
”All systems red” är som sagt en kort bok på dryga 160 sidor, kanske mer en novell? Detta innebär att vi kastas rakt in i händelserna. För även om Murderbot helst ligger och kollar på tv-serier och doomskrollar, är han ju trots allt byggd för att skydda… och döda.
Humor och kort format gör att läsningen flyger fram
Humorn finns inte bara i Murderbots torra inre monologer, utan också i samspelet med den forskargrupp som den motvilligt har i uppdrag att skydda. Sakta börjar den inse att människorna kanske inte är fullt så irrationella och korkade som den först antagit. Samtidigt börjar de se sin säkerhetsandroid som något mer än ett verktyg – någon man faktiskt kan prata med, lita på och kanske till och med bry sig om. Under all action och företagskritik finns en rätt mysig berättelse om identitet, tillhörighet och vad det egentligen innebär att vara människa – eller ja, eller vad det innebär att vara en android snarare kanske.
Formatet är en av seriens stora styrkor i mina nybörjarögon. På drygt 160 sidor hinner Martha Wells berätta en komplett historia utan att jag behöver memorera en hel galax av karaktärer eller ta mig igenom tusensidiga världsbyggen. För mig, som gärna vill läsa mer science fiction men ibland alltså känner mig lite avskräckt av genrens omfattning, var det en perfekt inkörsport.
Perfekt bokserie för en sci fi-n00b som mig
”All Systems Red” är rolig, lättläst och beroendeframkallande. När sista sidan var läst kände jag att jag vill gärna umgås mer med Murderbot. Helt klart ett bra betyg för första delen i en bokserie.
